– Gästblogginlägg av Marianna –
Vad är det första du tänker på när någon nämner yoga?
Under lång tid har många av oss föreställt oss yoga som en blandning av kroppsställningar, liknande stretching eller kroppsträning, som utförs av människor barfota på en matta, i ett ljust rum iklädda snygga toppar och leggings.
Det är ganska ovanligt att vi under vår veckoklass i en yogastudio hör talas om “yogans 8 lemmar”.
På grund av tidsbrist (och vågar jag säga marknadsföringssyften) verkar huvudfokus i västvärlden bara handla om en av dessa lemmar: den fysiska.
Missförstå mig inte, asana yoga är en viktig del och förmodligen en bra inkörsport till de andra, men låt oss komma ihåg att det inte är det enda alternativet att välja mellan.
Dessutom tror jag att om vi “glömmer” att öva på de andra lemmarna, så utövar vi inte yoga utan bara ett träningspass.
Låt mig berätta en historia för dig
Jag läste nyligen en gammal berättelse som hjälper mig att förstå hur yogans 8 lemmar fungerar tillsammans.
“Det var en gång ett par som levde lyckligt tillsammans i ett land som hade en orättvis kung.
Kungen blev avundsjuk på deras lycka och satte mannen i ett fängelsetorn.
Mannen bad hustrun att hämta en lång silkestråd, en stark tråd, ett snöre, ett rep, en skalbagge och lite honung.
När hon kom tillbaka kvällen därpå med alla sakerna bad mannen henne att knyta silkestråden till skalbaggen och smeta honung på dess antenner.
Hon placerade skalbaggen på tornets vägg med huvudet uppåt.
Skalbaggen kände doften av honung och började klättra upp i tornet i hopp om att hitta mer av den, samtidigt som den drog i silkestråden.
När den nådde toppen av tornet tog mannen tag i silkestråden och ropade ner till sin fru att hon skulle knyta fast den starka tråden i andra änden.
När han väl hade fått tag i tråden gick resten snabbt.
Med repet fäst i snöret drog han upp det, säkrade ena änden av repet och klättrade ner och flydde till friheten.”
Paret är yogis.
Fängelset representerar den villkorade tillvaron.
Silkestråden symboliserar reningen av kroppen genom asana.
Den starka tråden representerar pranayama, andningsutvidgning, snöret symboliserar meditation och repet står för samadhi, tillståndet av ren varelse.
När man väl håller i repet är det möjligt att frigöra sig från den villkorade existensen.
Vi kan sammanfatta det som att yoga är en slags resa eller väg som vi tar för att uppnå frihet från en tillvaro av lidande som skapas av vårt sinne.
Denna väg består av 8 steg; om vi missar ett av dem kan friheten inte uppfyllas.
8 lemmar av yoga av Patanjali
En teori beskriver hela systemet med yogans 8 grenar som en stege, där vi måste klättra upp för den första grenen för att kunna gå vidare till nästa.
Detta synsätt antyder lätt att det finns en slags betydelse av lemmarna baserat på var de är placerade.
Jag föredrar att uppleva lemmarna som kronbladen på en blomma med det sista, Samadhi, i centrum.
Varje kronblad är på samma nivå som de andra och alla leder tillsammans till detta tillstånd av frihet.
Lemmarna är avsedda att praktiseras varje dag för att skapa ett gott liv.
Yamas och Niyamas
Den första delen består av en uppsättning etiska regler.
Den andra består av observanser.
Jag skrev om dessa 2 lemmar specifikt i 2 tidigare bloggar.
Följ länkarna om du vill läsa mer om Yamas och Niyamas.
Asana Yoga
Den tredje kroppsdelen är Asana.
Enligt Brhad Aranyaka Upanishad är den kropp vi har idag inget annat än en ansamling av våra tidigare tankar, känslor och handlingar.
Asana är den metod som frigör oss från tidigare villkor, lagrade i kroppen, för att komma fram till det nuvarande ögonblicket.
Tänk dock på att kraftfull träning kan öka identifikationen med kroppen, vilket innebär ett nytt lager av smärta och lidande.
Identifiering med något förgängligt (avidya) leder till mer lidande och smärta.
Även om vi tränar konstant varje dag är det meningen att vår kropp ska åldras, att den ska uppleva förändring.
Om vi identifierar oss med en frisk, ung, stark och superflexibel kropp kommer det att komma en dag då allt detta försvinner.
Istället vill vi träna asana för att den hjälper oss att frigöra och släppa taget om det förflutna som finns lagrat i den.
Pranayama
Den fjärde grenen är Pranayama.
Prana är livskraften, Ayama översätts som en förlängning.
Pranayama betyder förlängning av andetaget.
Pranayama innebär att man studerar och tränar andningen så att den inte påverkar sinnet.
Pratyahara
Den femte kroppsdelen är Pratyahara, att dra tillbaka sinnena.
I Vinyasa yoga utövas den genom Drishti, fokuspunkten.
Genom att vända blicken mot föreskrivna platser (naveln, nässpetsen och fingrarna) fokuserar vi inåt och utvecklar det som inom tantrisk filosofi kallas centrum (Madhya).
Dharana
Den sjätte grenen är Dharana, koncentration.
Sinnet har alltid en tendens att fästa sig vid de tankar som uppstår.
För sinnet är det oerhört svårt att meditera på medvetandet, eftersom det är formlöst.
Koncentrationsövningen är en förutsättning för och en förberedelse inför själva meditationen.
Vi kan börja fokusera på enkla objekt för att förbereda oss för det näst sista objektet: det formlösa medvetandet, den rena medvetenheten.
I Vinyasa yoga utövas Dharana genom att fokusera på bandhas: Mula och Uddiyana Bandha (bäcken- och nedre buklås), på en yttre nivå.
På ett inre plan handlar det om att binda samman rörelse, andning och medvetenhet.
Dhyana
Den sjunde grenen är Dhyana, meditation.
Du har säkert läst massor av definitioner av vad meditation är.
Jag gillar den som Gregor Maehle har formulerat: “Meditation innebär att vila, opåverkad, mellan sinnets ytterligheter och plötsligt bara “vara” i stället för att “bli”.”
I meditation behöver man inte utesluta alla tankar som inte är relevanta för det objekt man har valt.
Typiska objekt som väljs är det inre ljudet, andetaget, perceptionsprocessen, det högsta väsendet.
I Vinyasa Yoga börjar meditationen när vi, i stället för att göra övningen, blir gjorda eller rörda.
Samadhi
Det åttonde benet, Samadhi, är av två slag: objektivt och objektlöst.
Objektivitet uppstår när sinnet klargörs i en sådan utsträckning att det inte producerar en annan simulering av verkligheten.
Objektlös samadhi är den högsta formen av yoga: det inträffar när vår sanna natur avslöjas.
Detta slutliga tillstånd är bortom att uppnå, bortom att göra, bortom att praktisera.
Det är ett tillstånd av rent extatiskt varande (Kaivalya), ett tillstånd där det råder total frihet och oberoende av all yttre stimulans.
Förhoppningsvis kommer nästa gång du föreställer dig vad yoga är inte bara att vara människor som balanserar på ett ben eller huvudet, utan ett obegränsat tillstånd av fred och frihet.
Källor:
- Ashtanga Yoga – praktik och filosofi av Gregor Maehle
Marianna har utövat yoga i mer än åtta år, och 2020
slutförde hon 200h Yoga Teacher Training i Vinyasa på YogaMoves i Utrecht.
Hon brinner för att dela yoga med andra, leva mer hållbart,
och resa.
Här är hennes INSTAGRAM-sida.
